Helige Mikael i Sunne medeltidskyrka

När Gräsmark blev församling på 1670-talet skyfflades en del "påviska" skulpturer från Mariakyrkan i Sunne dit. Det var Lutherska ortodoxins högperiod och prästerskap och många medeltids skulpturer och kyrkoskatter förstördes, i Värmland och Sverige i övrigt.Gustav Vasa hade plundrat både kyrkor och kloster tidigare. I Övre och nedre Ulleruds kyrkor fanns omnämnt många sådana dyrgripar.
Komministern Gunnar Jonae vräkte allt detta i Klarälven, i blint religionsnit.  Så gjorde han i både Övre och Nedre Ulleruds kyrkor. I Övre Ullerud slog han sönder foten till 1100-tals dopfunten. Bitarna hittades i kyrkomuren på 1700-talet och kunde räddas.

I Sunne var det i samma anda. Det magnifika altarskåpet som skaffades undan till Gräsmark, tillsammans med en skulptur jag funderat mycket över,nämligen en orm eller drake. Men sedan hittade jag bilden av en ängel, från Gäsmark (Sunne). Ängeln och draken har klart hört ihop och utgjort en skulptur. Vad vi ser är ärkeängeln Mikael som med svärd i hand dödar en drake. Vad gjorde skulpturen i Sunne medeltidskyrka? Ja vi vet att det var en Mariakyrka. Och i västkyrkan avbildas Mikael ofta med draget svärd, som beskyddare av jungfru Maria mot en drake -ondskan eller satan i denna gestalt. Mikael har förlorat sitt svärd. Kanske höll han i vänster han vågskålen.
Skulpturen finns nu i Historiska museets samlingar. Därifrån är bilderna hämtade.Änglaskulpturen är skadad. Kanske låg den först i något uthus,Vid kyrkan i Sunne.Sedan Gräsmark. Sedan Stockholm, Många pilgrimer har skådat denna skulptur.

"Swnd" i Värmland och dess kyrka

Alla vet ju var nutidens Sunne i Fryksdalen är beläget. Det är ett livligt samhälle, föresträdesvis bebyggt på västra sidan, Frykensundet. För bara två hundra år sedan fanns ingen bebyggelse där Sunne centrum nu ligger. Däremot fanns gårdarna Skäggeberg och ( Norra och södra) Åmberg,lite längre söderut Sundsberg.
Kyrkan ligger som vi vet på Östra stranden. En träkyrka alltjämt intill 1630-talet. Har kyrkan alltid legat där?

Det finns inte och har aldrig funnits någon gård, enskilt hemman, som heter Sund. I vart fall inte i närheten av nuvarande kyrka. Sund är beteckningen på ett enormt kronogods, omfattande många hemman, de flesta inlösta till skatte på 1600-talet. Frågan är: när kom kronan över alla dessa gårdar, som naturligtvis från början var skatte, för att sedan falla under kronan.Och när skedde det?

1180 gifte sig Birger Brosa med Birgitta Haraldsdotter Gille, norsk kungadotter. Detta Sund kan ha varit ett område, möjligt skattlagt under Norge av ålder, kanske med norska ladejarlar som styresmän.
Det är svårt att se annat än att detta var en del av Birgittas "hemgifte", som nu kom till svenska kronan.I princip var det nya kronogodset stort som ett norskt fylke, ca 12 kvadratmil.

Bilden ovan, från vykort på 1930-talet, gamla Gylleby, före branden 1940: Gylleby, som Selma Lagerlöf kallade Munkeby. Varför?
Ja, vi vet att hon använde sig av sägner och folktradition i sitt författarskap. Hon kan ha gått på det vad gäller "Munkeby".

En av de största och äldsta gårdarna var Häljeby ( Heligby i äldre skrift). Gyllby( Gilleby äldre skrifter) hörde ihop med Häljeby. Satt det en norsk skattejarl, så är det naturligast, att han bodde på Häljeby. Och Sunnes första kyrka - det var förstås en gårds/missionskyrka, som i Ämtervik och Lysvik. När det blev sockenkyrka, flyttades kyrkplatsen troligen till nuvarande kyrkoplats, och ett prästbord inrättades. (Mark). Det bör ha skett på 1250 talet. Några skriftliga dokument som berättar om detta finns inte.  En gudelig jungfru skänker troligen ca 1250 Boråsen (skog öster om Ransjön) till kyrkan. ( Se Fryksdals härads dombok - extrating VT 1691) Om det var av kronogodsets mark som prästbordet avstyckades är okänt .Det verkar som om hemmanen Borgeby och Maggeby inte varit delar av kronogodset, utan  alltid varit av skattenatur
Prästbord och kyrkplats kan ha avstyckats från ett av dessa hemman, som kanske var samma hemman från början, men delats i två.




 Det enda som talar för var den första kyrkan var belägen, är ortsnamnet Heligby och att det än idag växer mycket av munkväxten Pestskråp, särskilt vid Gylleby intill. Leden går intill.