Historien om en sked...

Philippos i Hejdeby kyrka



En sked tycker vi kanske idag inte är något märkvärdigt. Knappast på medeltiden heller. Men hos allmogen var det träsked, eller hornsked, som gällde. Endast de besuttna hade sked i silver eller brons. De kunde vara utformade på något olika sätt. Den sked som är hittad i Bäckalund är unik; historiska museet har endast en enda sked som är lik den, och den är hittad på Hejdeby på Gotland.

Att krönet föreställer aposteln Philippos anger att ägaren hade kyrklig anknytning, pilgrim, munk etc.

Hur dessa två skedar hör ihop kan man inte veta. Hejdeby ligger inte långt från Visby, hamnstaden. Jag skulle tro att Skedarna tillverkats och sålts där.

Roma kloster, inte heller långt därifrån, grundades 1163 (blev inte färdigt förrän mitten av 1200-talet)av cisterciensermunkar från Nydala Kloster i Småland. Det känner vi igen, ty på 1200-talets slut fick de Skoga och forsarna i donation av Johan Värmes dotter. Vem som än har gått genom området där nuvarande Bäckalund ligger var på väg till nuvarande Östra Lövåsen via nuvarande Arnstorp. Vid Arnstorp ligger Munktjärn. Stigen /leden ledde sedan över Hinnershöjda  förbi  Rasttorp och ner gården Munkeberg i Skoga. Min tanke är att någon munk under Nydala kloster, som kanske fått i gåva skeden från någon Nydalabroder som tidigare varit med vid anläggandet av Roma kloster, eller besökt det, på Gotland, färdats leden från Björke till Skoga för att fiska åt klostret eller i annat ärende och i Bäckalund blivit av med skeden. Området var totalt obebyggt på medeltiden. Det hela kanske kan verka långsökt men jag tycker det finns en röd tråd. I vilket fall så är det sannolikt att en munk eller pilgrim som haft skeden.

Skedarna behöver nödvändigtvis inte vara tillverkade i Visby. De kan ha gjorts på kontinenten och genom Hansan och handelsskepp kommit till Visby. Tänkbart är också att det är någon pilgrim som införskaffat skeden på kontinenten och på sin väg till Nidaros blivit av med den i Bäckalundsområdet.

I Nordisk Familjebok ages att dessa s k apostlaskedar egentligen var till för kyrkligt bruk, att blanda något lite vatten i vinet, vid nattvarden.

Fryksdalsledens fortsättning till Glåmdalen

Pilgrimer som gick Fryksdalsleden  och skulle till eller från Trondheim hade följande möjlig:

1) Från Kil till Strand, Lysvik, österut över Hinnershöjda, ner vid Munkeberg i Skoga, vidare till Ekshärad och Klarälvdalen, till Vingäng och därifrån västerut till Glomdalen.

2) fortsätta förbi Strand till Torsby, till Vägsjöfors och österut till Osebol i Klarälvdalen, till Vingäng, Medskogen, Glomdalen.

3) Eller den genaste och naturligaste vägen: Kil-Torsby, Röjdådalen norrut, vika av vid Tväråna rakt västerut till Backsjön och Nyckelvattnet ( en sjö som ligger både i Sverige och Norge).

4)Man kunde också ha följt Röjdådalen ytterligare norrut från Tväråna, till Röjdensjön, följt dess södra strand till Norska gränsen.


Jag föreslår väg 3) som troligast. I Torsby låg en stavkyrka. Man fortsatte vidare Röjdådalen till Kyrkonäs ca 16 km från Torsby. Troligt härbärge, någon kyrka har aldrig legat där. Ligger på sjön Flatens västra strand. Därifrån är det ca 12 km till Nyckelvattnet. På Norska sidan Kyrksjön. Det är ca 3 mil från Kyrknäs i Röjdådalen, till Kyrksjön på norska sidan, via Nyckelvattnet. Det har troligen varit ett härbärge/rastplats där. Ingen kyrka. Till Skasänden(norr) ca 12-14 km och därifrån till Grue/Glomma ca 12 km.
Att just denna led är gammal kan antas av att i Backsjön/Nyckelvattnet på svenska sidan finns ett ställe som heter Munlaugar oss, Munlaugar, ett ord som sagoskalderna, tex Sigvat Jarl, använde. Betyder tallrik/matkorg tydligen. Kanske en rastplats. I Nyckelvattnet finns en vik som heter Kongviken. Strax norr Kyrksjön en tjärn som heter Kongtjärn.
I Östmark finns flera ställen med förleden Kong- Kung, liksom kors-krus. En pilspets av järn har hittats vid Södra Röjdåsen vid leden, i jämförelse med norska fynd tydligen från medeltiden. Men kan vara så gammal som från 1000-talet.
Sammantaget, av ortsnamn och fynd, talar det för att leden från Tväråna i Röjdådalen till Norge och Glomdalen är en urgammal överfarts led, som möjligen Olof den Helige och hans familj kan ha använt 1028 på sin flykt till Närke, d v s Fryksdalsleden söderut till Almar norr om sedemera Karlstad och vidare österut på Redstig och Letstigen. Han befann sig i Solör  och ville så snabbt och omärkligt som möjligt ta sig till Sverige. Att fortsätta  dra hela följet söder om Kongsvinger och den s k Edskogsleden är inte logiskt i det sammanhanget.Det finns inga bevis för att han gjorde det heller. Det har i Bada vid Fryksdalsleden ( söder om Torsby) funnits två Broar, den ena kallad Korsbron, den andra Kongbron. Vi Gunnarsby, Kil, Korssnäset, efter leden. Enligt vissa uppgifter skall befolkningen ha upprest kors där Olav den Helige färdats.