måndag 12 juni 2017

Södra Ås-Hollerudssätern (Olsäter)

Vi har tittat lite närmare på TVÅ leder från och till den mera frekventerade Fryksdalsleden. Det finnes ytterligare EN. Den går och gick från Högberg eller Högbôl, i Östra Ämtervik, via Södra Ås och vidare till Olsäter ( Holleruds-säter). Roland Kihlstadius har hittat Vinbergssniglar i Södra Ås och detta skvallrar direkt om munkar och pilgrimer- dessa sniglar var ju godkänd fastemat.
Vi vet  att kyrka anlades på 1100-talet på Ullerö- kyrkan ligger kvar på samma plats idag.
Det var Värmlands mesta och största hedniska blotplats och fullt förståeligt att den kanske allra första kyrkan lades där. Dessutom var forsen Värmlands nav, den största och fiskrikaste forsen i Värmland, där fiskarena, Värmerna, fick leva upp till sitt namn - laxfiskarena.
 De som skulle till Nidaros och passerade Ullerön gick vidare upp till Edeby och till Olsäter, och vidare till Fryksdalen. Det finns tre vägar, mer eller mindre paralella, den äldsta ridstigen längst norrut, sedan skjutsvägar söder om, ombyggda med tiden, och till sist nuvarande väg-

En nog så stor märkvärdighet utgöres av den idag stilla sorlande bäcken, strax öster om Sandvika.
Nämligen: fram till 1180 var den landsgräns mellan Norge(Värmland) och Sveariket. Den var likafullt sockengräns från 1100-talets slut och från 1350-talet häradsgräns mellan Fryksdals och Älvals härader. Bäcken heter som sig bör Råbäcken.

Vi får således räkna med att pilgrimstrafik förekommit dels Fryksdalsleden, till Torsby och så Röjdådalen till Norge. Samt från Fryksdalsleden till Skoga och Klarälvdalen upp till Vingäng och sedan västerut till Glomma. Samt Från Glava, Ullerö, Olsäter, Ås till Fryksdalsleden.

Framförallt får man inte glömma bort att en stor mängd under århundraden lejt båt och roddare vid Fryksta och rotts till  Björke och eller Strand och vidare per fot eller lejda hästar till Skoga i första etappen. Man hade kommit med båt från Västra Götaland till Hammarö och vidare med båt till fastlandet. Även hade man kommit med båt över Vänern til Lurö och därifrån med båt till fastlandet.

Att använda båt var pilgrimerna inte främmande. Gå tillräcklig  fick man göra ändå. OCH man hade bara en kort sommar på sig till Nidaros och tillbaks.
Man kan läsa Gyllenii dagbok ( 1600-talet) för att få ett begrepp om hur oerhört viktiga och använda båtar och sjövägar var-