onsdag 28 augusti 2019

                         Gården Sund


"Item curiam Swnd in wermaelandia..."



Sunne kyrka har en lång historia. Men dess prästgård en betydligt längre.

Omedelbart öster om nya kyrkogården låg en gård från vikingatiden, 900 talet och framåt. Platsen var bebyggd redan på bronsåldern, i och för sig. Men en arkeologisk utgrävning visar bland annat mur rester och stenfot från 900-1500 talet.
1565 brändes hela dåvarande prästgården, med alla uthus förstås, ned av norskarna.

Tidigare har varken jag eller någon annan inte varit uppmärksam på att gården Sund ( Swnde, Swnd) varit just en gård, fixerad, utan utgått från att det gällt "Sunne" i stort. Det finns ett flertal medeltida dokument där Sund omnämns, och där också utfärdande orten är Sund.( I Fryksdals härad etc.)

Det troliga är att just gården Sund är betydligt äldre än t ex Gylleby och Häljeby, Åmberg, Maggeby, Borgeby mfl.

Vi har ett testamente, medeltida brev, av år 1270. Det är Jarlen Knuts dotter Cecilia som författade det. Birger Brosa var hennes farfar och norska kungadottern Birgitta Gylle hennes farmor.

Brevet går ut på att värdet av gården Swnd i Värmland skall fördelas enligt brevet. Märk väl att det står värdet av Sund. Hon säljer inte eller byter ej bort gården. Men man kan säga att det är värdet av Sund, sedan det sedan några årtionden bildade prästbordet och präsbolet borträknats.

Den som vill fördjupa sig i det hela kan läsa mitt häfte Folkungarnas Fryksdal.

Det fanns några få gårdar i Värmland vid den tiden, men ingen som nämns i diplom. Och det
mest talande är att den sk Hjorthorns Läma släkten ägde och kom att äga stora landområden på ömse sidor Fryken, helt enkelt "avstyckningar" från gården Sund.
Som jag nämnt tidigare så var det genom på skyndan av denna ätt som i förening med Erikska ätten (kungaätten) som ett prästbol och prästbord och därmed kyrka bildades i Sunne. Gården Sund blev prästbordet, där bodde prästen och fick en del av sitt uppehälle genom lantbruk.

Vi kan idag med största säkerhet peka på att Sund var en gård, att den övergick till prästbord första hälften av 1200-talet och att det är denna gård Cecilia Knutsdotter omnämner i testamentet. Det betyder inte att hon någonsin satte sin fot i Fryksdalen i egen hög person, utan hon liksom hennes man begravdes i Fogdö kloster. Men hennes son, Johan Birgersson kallades i diplom för Johan
Värmske ( Värmlänning). Det är troligt att han någon gång besökte Sunds gård i Sunne. Han ägde gårdar i Fryksdalen, i princip allt från Rottneros/ Ed till Ulvsby och hade laxfiske i Dejeforsen.

Den 28/8 2019 konstaterades att Sunds  prästgård som avbrann 1565 bestod av minst tio byggnader.