Stavkyrkoplanka-stav-Kil

I nuvarande stora Kils kyrka finns nedanstående planka - eller  stav. Den är en mycket rikt karvsnittsornerad och har skyddskors. Den är av furu, 42 cm bred, 7 cm tjock och har haft en längd av 310 cm. Den kommer från gamla kyrkan vid Apertin.  Man har ställt sig frågan: vad detta är? Den är bedömd vara från medeltiden. Jag menar att det kan inte råda någon tvekan om annat än att detta är från stavkyrkan. Det är en stav, alltså en väggplanka. Den är bred och den kan ha använts som sidoportalstycke. Anledningen att den klarat sig genom alla århundrade, är att den sågats av och använts som bänk i kyrkorna. Karvsnittsdekoren var populär under gotiken på kontinenten (1100-tal)-
Karveskurd som det heter i Norge, mycket använd där i folkkonsten.
 (foto: Bo Ulfvenstierna)

Nedan: dopfunt (1200-tal) från Fänneslunda kyrka, Västergötland. Visar att man inte var främmande för att

använda karvsnittmönster i heliga sammanhang./foto Nistoriska museet.

Mera Lysvik

Vid fortsatt granskande av Lysvik och dess första kyrka tycks framstå att Ransby hemman var det allt överskuggande på medeltiden. De senare bildade hemmanen Myringbyn, Kyrkbyn och Stävarbyn tycks alla vara utbrutna ur gården Ransby, Myringbyn och Kyrkbyn belagt och eftersom Kyrkbyn och Stävarbyn hörde ihop torde sakern vara tämligt klar. Det innebär att Ransby var en sk Vikgård, en stormansgård redan på vikingatiden. Det förklarar varför den första stavkyrkan kom att ligga där, på Ransbys mark, mycket vackert belägen vid Lysans utlopp i Fryken. Hela viken, som för övrigt kallas för Ransbyviken i gamla källor, ägdes av Ransby. Från viken kunde man ro in med skepp och lägga till precis nedanför den sk kyrkkällaren och stavkyrkan. Det är högst sannolikt att stormännen på Ransby bedrev handel med Västergötland. Jag skulle tro att kyrkans uppkomst ingick i någon form av "handelsavtal". (Om...så..) Någon dopfunt fanns inte behov av, när man hade Lysan alldeles bredvid.
Om vi bedömer att denna gårdskyrka var byggd, på 1100-talet, så hamnar vi på Sverker d ä tid.

Den första sockenkyrkan kan av dopfunten att döma vara byggd på det från Ransby avgärdade hemmanet Kyrkbyn, på 1250-talet, d v s under kung Erik Erikssons tid som kung ( Erikska ätten), gm Katarina Sunesdotter av Bjälbo ( Folkunga) ätten. Erik Erikssons jarl var Birger Jarl och Katarinas jarl också, efter Eriks död 1250.
Endast 18 år därefter, 1268, donerar lagman Höld Lysvik ( Kyrkbyn plus Stävarbyn) till Riseberga kloster.
Birger Jarl dog 1266. Hans son Valdemar var då kung. Hölds donation anses skräddarsydd av Birger
 Jarl, innan han dog, för att främja sonen  kung Valdemars intressen.

Antingen Knut Erikson eller sonen Erik Eriksson ( efter förslag från biskopen i Skara) bör tidsmässigt ha varit någon av de. som utverkade av gården Ransby att avgärda Kyrkbyn och Stävarbyn. Kyrkan hade ju sedan gammalt kontakt med Ransby.
Det kan hända att något virke av den första stavkyrkan -gårdskyrkan - nu kom att användas i första sockenkyrkan, som även det var en stavkyrka. Man kan tycka att det är underligt att Höld kunde donera det som egentligen var kyrkobord - till ett kloster. Ännu underligare att Lars Magnusson (Magnus Marinassons ätt) byter till sig nämnda hemman av Riseberga 1336.
 Där stod ju en sockenkyrka!