Det är mellan hägg och syren i nådeåret 2017 e kr. Jag har gått omkring i trädgården på min gård Bjöketorp i Ivarsbjörke. Här finns en del rara medicinalväxter - och några vinbergssniglar.
Om vi går tillbaks 900 - år i tiden, till 1117, så var detta med största sannolikhet en rätt betydande sätter till godset Björke. Det är troligt att den gamla sätervägen hit då slutade här. Det fanns varken bebyggelse eller sätrar norr eller nordöst ut. Under de närmaste århundradena hände det att ytterligare två åboar i Björke fick sätrar ganska nära Björkesätern - eller sättra helt enkelt. Det var Sörgårdssäter och Granholmssätern. Dessa två kom att med tiden fungera som hemsätrar, bara några kilometer till " framgården" nere vid Björkans utlopp i Fryken. Det är troligt att dessa tre sättrar fanns före digerdödens utbrott 1350, det är inte troligt att den nyodling som skedde, gjordes då, utan på 1400-talets början. En återhämtning på alla sätt, även nyodling i trakten, skedde efter digerdöden och på 1500-talet skapade de långsätrar som finns på Ivarsbjörkes marker norrut, mot Pörtberg och Jangen.
Namnen upprepas: Granholmsättra, Sörgårdssättra och förnämligas Västgårdssättra som låg på Södra södra Björkes mark, det som sedemera blev Edsbjörke - Esbjörns Björke-.
För att ta sig från Björke till Klarälvdalen och Skoga och Skogaforsarna på 12-1300-talet fick man gå eller rida från Björkegodset, förbi Björketorp och sedan till det soom idag kallas Östra Lövåsen. Vägen - eller stigen förstås- fortsatte sedan över den vilda och besvärliga Hinnershöjda - Hindershöjden - innan man äntligen kom ner till Munkeberg i Norra Skoga och till de munkar från Nydala kloster i Småland som genom donation erhållit fisket, laxfisket, i näm da forsar. Vi talar om tiden 1230-1400 ungefär. Den salt-trade som fanns i Värmland till de stora laxforsarna kan vi nog inte riktigt föreställa oss idag. Det gick åt mycket stora mängder salt, vare sig laxen saltades, torkades, eller röktes så måste den behandlas med salt. Lax i beredd form skulle fraktas till kloster och andra ställen, det gick klövjeforor och där det kunde skeppas, t ex på Fryken och delar av klarälven gjordes det. Det behövdes tunnor och fiskberedare, saltare, yrkesmän av olika slag.
Alltnog, en väg till Klarälvdalen gick över Björketorpet här. Och här har munkar och pilgrimer gått eller ridit i århundranden. Det var vid den här tiden på året som årets pilgrimsfärder började, i skapalsens sköna tid , i slutet av maj månad.
