fredag 31 december 2021

Gott Nytt År!

 Med ett litet "Nyårskort", från min barndom, på 1950-talet, önskar jag- och arbetsgruppen för Fryksdalsleden- alla en Gott Nytt År!


" Nyår var känt för att vara en mycket kall tid. På Nyårshelgen kunde det ibland vara runt trettio minusgrader. Det var snarare regel än undantag.

Nyår var också en mycket stillsam helg. Inga glammande fester. Inga fyrverkerier. Ingen särskild mat heller. Julmat fanns det ännu tillräckligt och det var gott nog för alla. Men man skulle försöka hålla sig vaken till tolvslaget. Då satt alla vid radion och hörde nyårsdikten. Och sedan lyssnade man, under tystnad och med en viss bävan, till landets alla domkyrkoklockor. Det var så högtidligt det någonsin kunde bli.

Ute small det i träden, orsakat av kölden och vintergatan lågade. I laggårdarna  stod kor med mularna nerborrade i sommarhöet , likaså hos hästarna, i alla stall. Hönsen satt, i sina kvarter, på sina pinnar, med uppburrad fjäderdräkt och med slutna ögon.

I månljuset sågs räven som en skugga, ibland i diken, ibland på de vita gärdena.

Stilla vinternatt, minus trettio grader, gnistrande snö."

 

 

fredag 17 december 2021

Julhälsning

 Det lackar mot jul. Ja, lackar är ett gammalt ord som har betydelsen lutar. Och Julklapp då? Det kommer sig av att man för några århundrade sedan klappade på dörren och kastade in någon present.

Från Fryksdalsledens sida får vi göra det digitalt och härmed önska alla vandrare och kulturintresserade en fridfull och fröjdefull jul!

Efter nyår kommer arbetsgruppen att ha ett möte med kommunrepresentanter för de tre Fryksdals kommunerna, för att diskutera hur Fryksdalsleden kan gynna bygdens folk och turister.

måndag 23 augusti 2021

Historisk Odyssé

 

Fredagen den 27 augusti kl. 18.00 inbjuder Fryksdalsleden i samarbete med föreningen Trillan och Kyrkvägar till en historisk odyssé i miljön kring Östra Emterviks kyrka.

Plats: Östra Emterviks församlingshem.

Program: Områdets historia. Församlingens kyrkohistoria. Prostgård/härbärge. Klockargård. Avslutning i församlingshemmet med förtäring, (eventuellt bildvisning) och diskussion. 

Ciceroner: Bo Ulfvenstierna, Jan Ulfeldt, Olof Olsson.

Avgift: 50:-, inkluderar kaffe och kaka. 120:-, inkluderar sill, färskpotatis, kaffe och kaka. Endast kontant betalning.

Observera: Maxantal 30 personer. Föranmäl till Olof Olsson 070 5531084 

Välkomna!

tisdag 25 maj 2021

Välkommen på Fryksdalsleden i sommar!

 Välkommen att vandra på Fryksdalsleden i sommar!

Besök vår hemsida Fryksdalsleden.se, där får du all information om kartor, övernattningsmöjligheter, matställen, spännande sevärdheter och mycket annat. Tommy Bergström har gjort en fin affisch som vi nu håller på och sätter upp på lämpliga anslagstavlor. Torbjörn Wictorin, som sköter hemsidan, kommer att uppdatera denna med eventuella programinslag i sommar, efter leden. Glöm inte att Fryksdalsleden även inbegriper alla de tre Frykensjöarna, så även ni båtburna är pilgrimer. Många lämningar syns faktiskt bäst från sjösidan. Det finns sjösättningsramper i Fryksta, Östra Emtervik, Sunne och Torsby, för att nämna några platser. I Sunne finns en fin marina, med gästplatser. Och hela västra landsidan av Frykensjöarna är förstås lika mycket Pilgrimsland och har varit det från början! Många speciella platser finns att besöka och ta del av där också.

Så välkomna till en fin Pilgrims sommar! 

P.S. I Östra Emtervik finns en fantastiskt fin ny lantaffär, med kafferosteri, spännande matsortiment-förutom husmanskost och basvaror. Där kan man t ex äta lunch eller beställa en lunchlåda- Finns på FB Svanviks handel.

söndag 31 januari 2021

Korsnamn efter pilgrimslederna

 I den katolska världen i Europa finns efter gamla vägar små "helgonskåp" uppsatta. Jag har själv sett sådana i Italien, men även på Kreta t ex. Man kunde stanna vid detta vägmärke, be, tända ett ljus. En enklare variant var ett träkors. Men en böneplats var och är det.

Det finns flera intressanta sådana platser i Värmland, efter lederna. Med namnet Kors faktiskt. Som inte har uppkommit genom verbet korsa, utan som måste emanera ur ett kors. Från Risäter i Deje går en urgammal led. Den kallas- troligen utan att man vet varför - för Korsvägen.  Följer man denna väg norrut, svänger den av mot sydändan av Visten, Vid Arnäs. Där finnes då en bergshöjd, som bär namnet Korsvägs höjden. Om man så fortsatt på den väg som fått namnet Korsvägen, så kommer man så småningom till Hedegården och norr om denna ett ställe, som - ja, heter just Korset.

Forskaren Arvid Ernvik tog detta med namn mycket seriöst. I Ambjörby, efter Klarälvsleden, finns Korsmon, eller på moderna kartor Krusmon. Ernvik anser att det varit platsen för just ett kors, som varit rest av pilgrimer, men naturligtvis borta ur mannaminnet. Men namnet från medeltiden finns kvar.

För Fryksdalsledens vid kommande har har vi i Nilsby, en udde som sticker ut i Nilsbysundet, norr om den gamla färjeplatsen och nuvarande landsvägsbro. Denna udde kallas på äldre kartor Korsudden. Jag är övertygad om att det inte har med korsandet av sundet att göra, och att udden därför fått sitt namn, det är sekundärt. Det primära är att det stått ett kors där, både för vägfarande och kanske i synnerhet sjöfarande pilgrimer. En plats för välsignelse och bön, precis som ännu idag i medelhavsländerna. 

Vägen/leden från Deje förbi Korsvägshöjden och Vistens sydände kommer ut i Nilsby och ansluter till Fryksdalsleden. Denna urgamla led från Deje är utan tvekan också en forn-handels och pilgrimsled.

I västra Värmland finns efter Edskogsleden Korsbyn, Korsmon,Korset. Söder om Karlanda åter ett Korsbyn. Det råder väl ingen tvekan om att alla dessa Korsplatser har med pilgrimer att göra.


fredag 29 januari 2021

Om Själahus efter Fyksdalsleden

 Alsnö stadgar, nedskrevs 1280. Den drivande kraften var kung Magnus Ladulås och det som här närmast tänker påtalas, är den första av dessa fem stadgar. Den handlar om att herremän av olika slag - präster, konungsliga tjänstemän, frälsemän med flera -  under medeltiden hade haft den självpåtagna ovanan att våldgästa allmogen, för att där, utan ersättning till bonden, äta upp hans hushålls mat mat och inkvartera sig och sitt följe i huset och ta för sig av bondens foder till hästarna de red på. Med andra ord: en kvalificerad våldgästning och  ett förtryck. 

Med Alsnö stadga blev detta förbjudet. Ersättning för allt skulle betalas till bonden. Bröt herrarna mot detta blev det dryga böter och till och med kunde det resultera i landsförvisning, eller att de blev dömda fredlösa.

Efter de få vägar som fanns, skulle det inrättas ställen som kunde tillhandahålla mat och härbärge. Detta kom att benämnas Tavernor, ett slags förelöpare till Gästgiverierna. Kyrkan hade å sin sida redan ett utbyggt nät av härbärgen, som kunde kallas för själahus. Dessa låg efter de etablerade pilgrimslederna. Men forskarna tror att det redan före kristendomens etablering i Sverige, fanns en typ av härbärgen för resande, på de forn-och handelsleder som fanns. Själahusen, eller Pilgrimshärbärgena, hade en föregångare. På 1200-talet fanns  så kallade stugukarlar. De fick ett gårdsområde sig tilldelat av kyrkan, blev vad man kan kalla värdshusvärdar. Förutom jord att bruka fick skattefrihet och fick betalning av gästande.Vi har flera medeltidsdiplom som vittnar om systemet med själahus och hur de subventionerades av kyrkan och kloster. Det finns till och med en runsten som vittnar om Själahus, redan på 1000-talet. 

Det torde ha funnits ett flertal Själahus/rasthärbärgen efter Fryksdalsleden. Det är möjligt - och kanske mest troligt- att dessa låg på samma plats som de pilgrimshärbärgen som användes när pilgrimsvandringarna kom igång. Och för Fryksdalsleden var det ju som vi vet, inte bara pilgrimer på landvägen, på den urgamla forn- och handelsleden som pilgrimer använde, utan även, och det förtjänar att inskärpas, användes sjön som färdled. Det är naturligtvis ingen tillfällighet att det finns en Pilgrims-kyrka i Östra Emtervik. Högst troligt fanns på samma plats, ett Själahus där, redan innan kristendomen var etablerad i Värmland. Själahuset övergick sedan till Pilgrimshärbärge, sedan till gårdskyrka, och först därpå till sockenkyrka på 1100-talets slut, möjligen 1200-talets början. Denna lilla kyrkplats, som nu är utmärkt, är märkvärdigare historiskt sett än man tror. Tyvärr aktade nuvarande församling/pastorat parkeringen för bilar högre, än 1200-talskyrkans sakristia= man klippte av ca två meter, av stockmarkeringen, som borde gått in på parkeringen.  En del av sakristian ligger nu under parkeringen, där bilar kör. Det kan man kalla helgerån. Detta upprör mig och det upprörde forskaren och hembygdsvännen Roland Kihlstadius väldigt mycket.

torsdag 24 december 2020

God början på jul och nytt år!

 Jag tar mig friheten att å Fryksdalsledens vägnar önska alla en God Jul och Gott Nytt år!

Det är en annorlunda jul i år. Men läser man i alla kyrkoböcker och handlingar som ger upplysningar om människors liv förr, på allmogetiden, så ställer man sig frågan gång på gång: hur överlevde folk? Sjukdomar och pandemier, mycket tunga skattepålagor från krona och kyrka. Ont om mat och det nödvändigaste. Krig. Utskrivningar. Alla dessa våra tidigare generationer fick kämpa på olika sått. Och det gjorde dom. Och det får vi nu i dag också göra. Livet går alltid vidare och naturen bestämmer, inte tvärtom: vi bestämmer inte över naturen -- vi är en del av den och borde förstå det.

Men som sagt: ha en fridsam jul!