Medeltidskyrkan Östra Ämtervik

 

Nedanstående text finns i en artikel i Fryksdals Bygden i dag 18 augusti. Dan Envall har skrivit och fotograferat bl a nedanstående foto, där vi ser fr vänster Bo Ulfvenstierna, Jan Ulfeldt, Joakim Bråkenhielm ( tidigare komminister i Östra Ämtervik, nu komminister i Svenska kyrkan i Paris) samt längst till höger prosten Sven Kragh, också tidigare komminister i Östra Ämtervik.

"Kyrkohistorien i Östra Ämtervik är på väg att förlängas bakåt i tiden.

 

Lokalhistorikerna Bo Ulfvenstierna och Jan Ulfeldt har hittat dokument som styrker förekomsten av en medeltidskyrka som sedan byggdes på och blev den kyrka som brann ned 1781.

 

–Ingen har forskat på att det fanns en medeltidskyrka före branden 1781, men vi vet platsen och det var en salskyrka utan separat kor, säger Bo Ulfvenstierna.

 

Ulfeldt och Ulfvenstierna har ägnat mycket tid åt att gräva djupt i Östra Ämterviks tidiga kyrkohistoria.

 

– Vi har hållit på med det här sedan 2018-2019. Gjort mätningar och letat i arkiven med mera. När träkyrkan brann ner 1781 visste inte folk i dag att det fanns någon kyrka här före den. Den finns omnämnd i text endast en gång av Erik Fernow som besökte kyrkan i Östra Ämtervik på 1770-talet. Han ( liksom folk då) kallar den  ”munkkyrkan” Och tillägger att enligt sägen och tradition fanns kyrka i Östra Ämtervik innan det fanns i Sunne. Fernow nämner även att det i kyrkan fanns ett altarskåp från katolska tiden.

Enligt dokument var det en avbildning av Den heliga Trefaldighet. Detta gör att kyrkan var tillägnad Den heliga trefaldighet, alltså en Trefaldighetskyrka, till skillnad från Sunne kyrka som var en Vår fru kyrka, dvs en Maria kyrka.

Kyrkan, som blev offer för ett blixtnedslag och uppbrann 1781 var alltså en påbyggnad av den medeltida kyrkan. Som gjordes från 1674 och framförallt under 1700-talet. Själva stommen var en medeltidskyrka, säger Bo Ulfvenstierna.

 

Enligt de två lokalhistorikerna låg medeltidskyrkan i Östra Ämtervik väster om de kyrkobyggnader som finns på platsen i dag. Måtten var tio gånger femton meter. Samma mått som medeltidskyrkan på Hammarö och Södra Råda kyrka som brann 2001. Den lilla kyrkogården avgränsades av en balk i trä och en bit söder om kyrkan, ungefär där Selma Lagerlöfs grav finns i dag, fanns en så kallad stegport, ett förhus med ingång till själva kyrkogården.

 

 

– Stegport, även kallat stigport, är ett typiskt medeltida arrangemang. Det är ganska sällsynt. Det finns nog inget annat ”hus” av den storleken bevarat i Karlstads stift. Av gamla kyrkoräkningar vet vi också att den ursprungliga kyrkan var rödtjärad, hade platt innertak ( som gjordes välvt vid renoveringen/ombyggnaden) yttertaket taket brant och var klädd med träfjäll liksom hela kyrkans yttersidor.

 

Bland inventarierna i medeltidskyrkan märktes också en dopfunt av täljsten.

Denna försvann/förstördes i branden 1781. Den kan ha varit av en äldre typ än i Sunne, som dateras till ca 1250.

 

Tidigare har Jan Ulfeldt och Bo Ulfvenstierna upptäckt och uppmätt den allra första kyrkobyggnaden i området, som var en enkel stavkyrka; en munk- och pilgrimskyrka lite söder om nuvarande kyrkogård. Denna tros har ersatts av medeltidskyrkan under 1200-talet. Medeltidskyrkan byggdes alltså i sin tur till och hade ett torn när den brann ner 1781. Därefter uppfördes en interimskyrka och slutligen den nuvarande stenkyrkan.

 

När det gäller den riktigt tidiga kyrkohistorien med första stavkyrkan och medeltidskyrkan handlade mycket om kommunikationen mellan nuvarande Västra Ämtervik på andra sidan Fryken, enligt Bo Ulfvenstierna. Ämtervik var en enda socken fram till 1673, som före det inkluderade dagens Västra Ämtervik, som alltså fick egen kyrka och bildade egen socken 1673.

 

– Man åkte över till Östra Ämtervik i stora kyrkbåtar och eftersom det ibland var dåligt väder och man behövde övernatta på östra sidan byggdes så småningom kyrkstugor för ändamålet. Och även kyrkstallar med tanke på den tidens landstransporter vilka skedde med häst och vagn, säger han.

 

Att göra utgrävningar vid medeltidskyrkan är inte möjligt eftersom den ligger mitt på nuvarande kyrkogård.

 

– Men att den fanns vet vi ändå utifrån skriftliga källor som inventarielistor, kyrkans räkenskaper. sockenstämmoprotokoll och liknande. När det sedan gäller hur kyrkan kom till och vilka personer som var inblandade handlar det ju mer om gissningar utifrån det man faktiskt vet om den tiden, säger Bo Ulfvenstierna. Det är pågående forskning som gäller.

 

– Till exempel tyder mycket, bland annat gamla markkartor och namnen på olika platser i området, på att det låg en ”stark person” bakom det hela. Om det sedan var en viking, en tempelriddare, någon ur Erikska ätten eller någon annan vet vi inte, säger Jan Ulfeldt.

 

När Ulfvenstierna och Ulfeldt presenterade sina rön närvarade även två tidigare kyrkoprofiler i Östra Ämtervik. Sven Kragh, prost och komminister i Östra Ämtervik 1974-1985 och Joachim Bråkenhielm, komminister vid Svenska kyrkan i Paris och tidigare komminister i Östra Ämtervik under 15 år.

 

– Det som är intressant här är ju om det skulle ha funnits en såpass stark person här som gav möjlighet för kyrkan att verka här. Även om en del måste bli gissningar är det spännande att få pusselbitar till den riktigt tidiga kyrkohistorien i Östra Ämtervik, säger Sven Kragh och Joachim Bråkenhielm."