Sunnes träkyrkor-placering

Sunne blev prästbol och prästbord första häften av 1200-talet. Det speciella är att det blev ett sk patronat från början. Detta innebär att den som innehade patronatsrätten utsåg vilken som skulle vara kyrkoherde i pastoratet. I detta fall en frälseätt och/eller i samverkan med kungen. I Sunnes fall synes  Håkan Jonsson Lämas ätt varit den ätt som behärskade Sunne blivande socken, med ägor både på västra och östra sidan Fryken. Och Frykensundet. Patronatsrätten utesluter därmed att bönderna i trakten på eget bevåg beslutat byggs en kyrka. Hur detta gick till anges i Västgötalagen.  Värmland hade en egen lag, men den är dessvärre förkomme
27/8 2019 konstaterades slutgiltigt platsen för Sunnes första kyrka. Medverkande var f. kyrkogårdschefen Arne Persson, Jan Ulfeldt, Emtervik, och Bo Ulfvenstierna, Ivarsbjörke. Av allt att döma har det från början varit en stavkyrka av bottenplanet att döma. Med kor i öster och en separat ingång söder i från, liggande nära den västliga tvärväggen. Någon gång har sedan ett vapenhus ( kanske med torn) tillbyggts, -kanske på 1500-talets första hälft -långhuset i direkt anslutning till stavkyrkans västra tvärvägg.
Även konstaterades var den äldsta kyrkobalken av timmer varit placerad omkring den medeltida kyrkogården.
Sunnes träkyrkor har således från första stund, dvs 1200-talet, stått på samma plats, men renoverats och tillbyggts under århundradenas gång. Vid gravgrävningar har ej några spår efter kol kunnat iakttas, varför det talar för att träkyrkorna aldrig brunnit.

Först efter 1565 byggdes prästgården i omedelbar närhet till prostgården. Tidigare låg den enligt Arne Persson, sydväst om dagens arrendesmedja. Detta enligt arkeologisk utgrävning. Denna prästgård var naturligtvis till det yttre som vilken dåtida större bondgård som helst: envånings, torvtak, nödiga uthus.