Studiemötet

Igår, på studiemötet, presenterade Jan Ulfeldt kartor och bilder med mätningar han gjort av Östra Ämterviks kyrkor och kyrkobalkar. Dels av det första härbärget som blev stavkyrka, dels av medeltidskyrkan uppe på kyrkogårdsåsen ( den kyrka som till-och ombyggdes 1764-1781, då den brann) samt av den interimkyrka som byggdes och användes, tills dess att nuvarande stenkyrka stod färdig att använda. Deltagarna fick tillfälle att prova på slagrutan som markradar.
Jan berättade vidare om gården Ämtervik/Västgårds fantastiska historia och belägenhet under årtusenden, samt om prästbolets tidigare område Åneck på Jans nuvarande gårdsmark.

                     
                            Pilgrimsvandra för klimatet!


Idag träffades några, 7 stycken, ur arbetsgruppen för Fryksdalsleden.se, i Östra Ämterviks församlingshem. Det var ett studiemöte angående kulturen i Fryksdalen. Vi diskuterade om vad "kultur" innebär. Vi pratade om vad vi kan göra i klimatkampen. Om "vad gör Svenska kyrkan" och "vad gör kommunerna"? Hur förvaltas vår historia- på vårt lokala plan?
Och vi talade om mycket som är väsentligt för oss alla och för Fryksdalsleden och för oss som bor i Fryksdalen. Men som har ett bevisat klimathot över oss här, och globalt. Och katastroferna sker globalt varje dag.
Jag menar att orsaken till den yttre miljökatastrofen är den inre, alltså en mental orsak. Vi kan kalla denna för brist på kunskap, girighet, kapitalism eller vad man vill-
Att pilgrimsvandra är att vandra inåt också- se hur ens eget agerande är. Bara döda fiskar flyter med strömmen som ni vet. Vår biskop Sören Dalevi har gett ut en skrift med titeln" Kristus går alltid mot strömmen"- Det är hög tid att vi följer det exemplet.
Vi talade om att Pilgrimsvandra för klimatet.

Att lägga pussel

Mina forskarvänner David Myrehed, Roland Kihlstadius, Jan Ulfeldt och jag har varit ivrigt sysselsatta sedan i våras med Fryksdalens historia. Från de första bosatta för 7-8000 år sedan, till tidig medeltid, kyrkohistoria i Ämtervik, sätersystem i socknarna och en hel del släktforskning.
Jag tycker vi fått fram fakta och strukturer som faktiskt ingen ens snuddat vid tidigare.
Det är ett kulturarbete som omfattar många tusen arbetstimmar.

Tack vare tillgången till olika digitala arkiv går det ju numera att på så sätt nå uppgifter som bara för 30-40 år sedan förutsatte besök, t ex på olika landsarkiv.

Forskningen vi gjort och gör är - och måste vara- tvärvetenskaplig. Det räcker inte med arkeologiska fynd. Till exempel. Man måste ha fantasi, eftersom det är ett pussel läggande av olika information, pusselbitar, som skall läggas och förhoppningsvis passa i varandra. Till slut växer en klarar och klarare bild fram. Att vara fyra, som vi är, är givande på sitt sätt. Det är en dialog, detta att lägga pusslet, i och med att vi är flera så får vi olika perspektiv-