Utdrag ur Roland Kihlstadius, Östra Ämtervik/Karlstad forskning.
Citeras ordagrant och med välvillig tillåtelse av honom. Copyrighten är
naturligtvis hans. Under rubriken ” Lysvik- en förbisedd ort i Värmländsk
medeltid”:
” En av fyra
ursprungliga socknar i Fryksdals härad i Värmland heter Lysvik, naturskönt
belägen med ägor på båda sidor av sjön Övre Fryken. I Kyrkbyn vid sjöns östra
strand, nära en vik där ån Lysan mynnar, restes den blivande församlingens
äldsta enkla, mörka och låga gudshus. Detta torde ha skett redan i senare
hälften av 1100-t, sedan cisterciensermunkar anlänt och slagit sig ner i
dalföret med sin ljusa, öppna utsikt. Munkarna kom antagligen från Alvastra
kloster, grundat 1143 och tillhörande cistercienserorden. Munkklostret låg vid
Omberg i Västra Tollstads sn i Lysings hd, Östergötland. Ordens mest
framträdande, tidiga ledare var Bernhard av Clairvaux (1090-1153).
Anlända missionerande munkar torde ej ha stannat kvar
särskilt länge i Lysvik. Orsakerna härtill har varit flera. Medeltidens Lysvik
blir ej kvar i klosterägo utan har sedan 1200-t förra hälft tillfallit det
världsliga frälset. Vi återkommer till kända fakta härom längre fram."
Pilgrimsvandrarna Åsa Hedström t.v. och Malin Grevillius, på den exakta platsen för Lysviks första stavkyrka. Fernow (1700-talet) kände till kyrkan men anger läget endast som " vid Lysans utlopp". Emellertid kallas platsen än idag för kyrkgärdet och i anslutning till kyrkan finns kyrkkällaren. Pilgrimsleden går precis förbi.(Foto:Bo Ulfvenstierna)
Roland Kihlstadius:
Man kunde ju lämna den fantasifulle Rudbecks märkliga
gränsbeskrivning därhän, men betraktas ej utan skepsis omtalade gränspunkter
närmare, upptäcks, att flertalet berör forntida färdstråk till både lands och
sjöss. Båtledes tog man sej sålunda från Gullspång över Vänern upp i Norsälven
och in i Frykensjöarna. Komna till (senare hemmanet) Strandvik – det var här
sjöfararna steg i land, därav namnet- i Lysviks sn, hade forntida färdmän därifrån
att till fots ta sej fram österut över Hinnershögda i bitvis kuperad terräng,
för att efter ung 2,5 mils (ung motsvarande 5 skogsmil) säkert mödosam vandring
komma ner i Klarlvens öppna dalföre i N:a Råda sn. Där väntade vidare
strapatser och färdriktning mot norr. För pilgrimmer hägrade den norska
helgondomen Nidaros (Trondheim) som slutmål.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar