Nedanstående text finns i en artikel i Fryksdals Bygden i dag 18 augusti. Dan Envall har skrivit och fotograferat bl a nedanstående foto, där vi ser fr vänster Bo Ulfvenstierna, Jan Ulfeldt, Joakim Bråkenhielm ( tidigare komminister i Östra Ämtervik, nu komminister i Svenska kyrkan i Paris) samt längst till höger prosten Sven Kragh, också tidigare komminister i Östra Ämtervik.
"Kyrkohistorien i Östra Ämtervik är på väg att förlängas bakåt i tiden.
Lokalhistorikerna
Bo Ulfvenstierna och Jan Ulfeldt har hittat dokument som styrker förekomsten av
en medeltidskyrka som sedan byggdes på och blev den kyrka som brann ned 1781.
–Ingen har forskat
på att det fanns en medeltidskyrka före branden 1781, men vi vet platsen och
det var en salskyrka utan separat kor, säger Bo Ulfvenstierna.
Ulfeldt och
Ulfvenstierna har ägnat mycket tid åt att gräva djupt i Östra Ämterviks tidiga
kyrkohistoria.
– Vi har
hållit på med det här sedan 2018-2019. Gjort mätningar och letat i arkiven med
mera. När träkyrkan brann ner 1781 visste inte folk i dag att det fanns någon
kyrka här före den. Den finns omnämnd i text endast en gång av Erik Fernow som
besökte kyrkan i Östra Ämtervik på 1770-talet. Han ( liksom folk då) kallar
den ”munkkyrkan” Och tillägger att
enligt sägen och tradition fanns kyrka i Östra Ämtervik innan det fanns i
Sunne. Fernow nämner även att det i kyrkan fanns ett altarskåp från katolska
tiden.
Enligt
dokument var det en avbildning av Den heliga Trefaldighet. Detta gör att kyrkan
var tillägnad Den heliga trefaldighet, alltså en Trefaldighetskyrka, till
skillnad från Sunne kyrka som var en Vår fru kyrka, dvs en Maria kyrka.
Kyrkan, som
blev offer för ett blixtnedslag och uppbrann 1781 var alltså en påbyggnad av
den medeltida kyrkan. Som gjordes från 1674 och framförallt under 1700-talet.
Själva stommen var en medeltidskyrka, säger Bo Ulfvenstierna.
Enligt de
två lokalhistorikerna låg medeltidskyrkan i Östra Ämtervik väster om de
kyrkobyggnader som finns på platsen i dag. Måtten var tio gånger femton meter.
Samma mått som medeltidskyrkan på Hammarö och Södra Råda kyrka som brann 2001.
Den lilla kyrkogården avgränsades av en balk i trä och en bit söder om kyrkan,
ungefär där Selma Lagerlöfs grav finns i dag, fanns en så kallad stegport, ett förhus
med ingång till själva kyrkogården.
– Stegport,
även kallat stigport, är ett typiskt medeltida arrangemang. Det är ganska
sällsynt. Det finns nog inget annat ”hus” av den storleken bevarat i Karlstads
stift. Av gamla kyrkoräkningar vet vi också att den ursprungliga kyrkan var rödtjärad,
hade platt innertak ( som gjordes välvt vid renoveringen/ombyggnaden)
yttertaket taket brant och var klädd med träfjäll liksom hela kyrkans
yttersidor.
Bland
inventarierna i medeltidskyrkan märktes också en dopfunt av täljsten.
Denna
försvann/förstördes i branden 1781. Den kan ha varit av en äldre typ än i
Sunne, som dateras till ca 1250.
Tidigare har
Jan Ulfeldt och Bo Ulfvenstierna upptäckt och uppmätt den allra första
kyrkobyggnaden i området, som var en enkel stavkyrka; en munk- och
pilgrimskyrka lite söder om nuvarande kyrkogård. Denna tros har ersatts av
medeltidskyrkan under 1200-talet. Medeltidskyrkan byggdes alltså i sin tur till
och hade ett torn när den brann ner 1781. Därefter uppfördes en interimskyrka
och slutligen den nuvarande stenkyrkan.
När det
gäller den riktigt tidiga kyrkohistorien med första stavkyrkan och
medeltidskyrkan handlade mycket om kommunikationen mellan nuvarande Västra
Ämtervik på andra sidan Fryken, enligt Bo Ulfvenstierna. Ämtervik var en enda
socken fram till 1673, som före det inkluderade dagens Västra Ämtervik, som
alltså fick egen kyrka och bildade egen socken 1673.
– Man åkte
över till Östra Ämtervik i stora kyrkbåtar och eftersom det ibland var dåligt
väder och man behövde övernatta på östra sidan byggdes så småningom kyrkstugor
för ändamålet. Och även kyrkstallar med tanke på den tidens landstransporter
vilka skedde med häst och vagn, säger han.
Att göra
utgrävningar vid medeltidskyrkan är inte möjligt eftersom den ligger mitt på
nuvarande kyrkogård.
– Men att
den fanns vet vi ändå utifrån skriftliga källor som inventarielistor, kyrkans
räkenskaper. sockenstämmoprotokoll och liknande. När det sedan gäller hur
kyrkan kom till och vilka personer som var inblandade handlar det ju mer om
gissningar utifrån det man faktiskt vet om den tiden, säger Bo Ulfvenstierna.
Det är pågående forskning som gäller.
– Till
exempel tyder mycket, bland annat gamla markkartor och namnen på olika platser
i området, på att det låg en ”stark person” bakom det hela. Om det sedan var en
viking, en tempelriddare, någon ur Erikska ätten eller någon annan vet vi inte,
säger Jan Ulfeldt.
När
Ulfvenstierna och Ulfeldt presenterade sina rön närvarade även två tidigare
kyrkoprofiler i Östra Ämtervik. Sven Kragh, prost och komminister i Östra
Ämtervik 1974-1985 och Joachim Bråkenhielm, komminister vid Svenska kyrkan i
Paris och tidigare komminister i Östra Ämtervik under 15 år.
– Det som är
intressant här är ju om det skulle ha funnits en såpass stark person här som
gav möjlighet för kyrkan att verka här. Även om en del måste bli gissningar är
det spännande att få pusselbitar till den riktigt tidiga kyrkohistorien i Östra
Ämtervik, säger Sven Kragh och Joachim Bråkenhielm."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar