Lysvik och dess stavkyrkor

"Av det brev daterat 1268 5/4, som lektor Halvar Nilsson återgett   3) framgår, att högättade riddaren och lagmannen i Värmland, Höld, och hans ädla hustru Margareta bosatta på Hollerud i N:e Ullerud sn, låter donera 12 namngivna gårdar i Värmland till Riseberga nunnekloster ( av cicstercienserorden) i Edsbergs sn, Edsbergs hd, Närke. Bland dessa skänkta gårdar återfinnes bl a " lÿtheruik", vars identifikation vållat diskussion. K G Grandinson med sitt arbete " Närkes medeltida urkunder, I, Riseberga kloster" antog på sin tid, att ifrågavarande gård skulle kunna lokaliseras till Älgå sn i Jösse hd. Han har fått okritiska eftersägare som bl a Halvar Nilsson och Arvid Ernvik. Förutom av historiska källfakta och en entydig ortsnamnlikhet må det numera anses fullt klarlagt, att medeltidens "lÿtheruik" motsvarar Lysvik, d v s Kyrkbyn och Stävarby.
Att ädlingsparet Höld och Margareta på sin älders höst donerar just Lysvik till Riseberganunnorna antyder, att de mycket väl känt till, hur gården olagligen och rent av med våld, i vart fall oärligen fråntagits en klosterorden. Paret hade antagligen drabbats av dåligt samvete. Till vinnande av egen själsfrid och för att ej behöva donera egna ärvda gods, föreföll det enklast, att ge bort sådant, som kunde liknas vid stöldgods. Makarnas i deras tycke väl genomtänkta donationsstrategi visade sej ej bli någon särskilt lycklig lösning. Cistercienser blev åter bedragna."

" Brev 1336 21/10  Riddaren Lars Magnusson/Magnus Marinasons ätt/ byter bort sin gård i /Ny/-Näs/(Visnums Kils) och Möckelsboda (Karlskoga sn) till Riseberga kloster och får "Lidhawik" dvs Lysvik (Kyrkbyn+Stävarby i Lysviks sn)"

(Roland Kihlstadius)


Den kyrka som Fernow nämner på 1700-talet " vid Lysans utlopp" är  nuvarande Lysviks första kyrka. Det var en stavkyrka enligt Fernow. Denna kyrka låg/ligger på Ransby hemmans mark.

Följer man viken från Lysan söderut ligger först Ransby hemman, sedan Myringby hemman, sedan Kyrkbyn, sedan Stävarby.
Första stavkyrkan var inte sockenkyrka, utan med all sannolikhet en gårdskyrka/missionskyrka på Ransby hemmans mark vid Lysans utlopp. Den första sockenkyrkan låg på kyrkbyns hemman mark, även det en stavkyrka, tillkommen ca 1250. Det var denna Riseberga ägde. En tredje och fjärde kyrka(nuvarande) ligger på Stävarby hemman. Missionskyrkans stavkyrka tillkom troligen på Alvastras eller Varnhems initiativ. Båda cistercienserkloster, från Sverker d ä tid. dvs 1100-tal.
Namnet Lysvik, Litheruik, Lidherwik etc kommer sig av viken där Lysan/Lidan rinner ut. Ån kommer från Lidsjön, Lisjön, en mycket gammal bosättning ( sedan sten och bronsålder).

Att det vållats diskussion om Lidervik  är Grandinson och Ernviks orsak. Ernvik trodde att Sulvik i Jösse härad var Lidervik. Visserligen försvann namnet och något hemman med det namnet har aldrig funnits i Älgå socken. Men det har varit marknadsplats med bodar, lider och det ligger vid en vik av Glafsfjorden. Så Ernvik konstruerar ett hemman.
Det äldsta namnet på viken är Solörvik d v s Sulvik. Från Sulvik till sjön Ränken fick man dra båtarna på rullar. En feck sul å dra, som värmlänningen säger. Alltså: viken där man drog båtar till och från.
(Bo Ulfvenstierna)