Göran Bengtsson märker ut med hjälp av gravspett och min son Abjörn provar slagrutan (foto:Bo Ulfvenstierna)
Östra Ämterviks första kyrka, som Fernow på 1700-talet kallar "munkkyrka", är belägen på ursprungliga gården Ämterviks mark. Fernow anger måtten precist, men inte platsen. Med hjälp av slagruta tog jag ut platsen 2014 på sommaren. Dåvarande kyrkvaktmästaren Göran Bengtsson, deltog, och med hjälp av ett sk gravspett kunde han lokalisera murarna/grundstenarna i jorden i de linjer jag fick fram. Måtten stämde helt överens med de av Fernow angivna och det råder inget tvivel om att kyrkan stått där. Inga synliga lämningar ovan jord syns idag, men syntes på Fernows tid. På Fornsök finns markerat "ödekyrkogård" på platsen.
Förhållandet i Ämtervik är lika de som finns i Lysvik. Denna stavkyrka var en gårdskyrka/missionskyrka från början, innan den blev sockenkyrka ca 1250. Skillnaden mot Lysik är att den inte flyttades, då den blev sockenkyrka, utan fick stå kvar på ursprunglig plats. Betydligt senare uppkom hemmanet Prästbol i Ämtervik. På 1660-talet byggdes kyrka och skapades egen församling i Västra Ämtervik. Fram till dess hade man på västsidan Fryken fått söka sig till moderkyrkan i Ämtervik, d v s det som blev Östra Ämtervik, för att namnmässigt hålla isär socknarna och församlingarna. Det sägs att en av anledningarna till att kyrkan i Västra Ämtervik byggdes, kom sig av att en kyrkbåt därifrån kapsejsade utanför Ämtervik och 9 människor omkom. Det var säkert inte den enda olycka som drabbade kyrkbåtarna från väst till östsidan Fryken.
Alltnog:
Inventarieförteckning
1718 (39?) Östra Ämterviks kyrka. Svårläst minst sagt. En liten gammal
porslins? Flaska
En
Liten Bleck (bly?)kanna med pip, en liten blecktratt.
En
stor och en liten klocka hängande i tornet
En
funt av täljsten
Ett
avfälligt? Och odugligt timglas
En
predikstol med mycket? Gammal målning
En
altartavla
Kyrkan stod uppe på nuvarande kyrkogården, var av trä, och brann på 1770-talet. Fernow hann se den, nämner att den hade "en påvisk altartavla". Nu var det så att några altartavlor fanns inte under den "påviska" tiden, utan det var altarskåp. Det kan ha varit praktfullt och det var troligen från den första stavkyrkan. Vidare att det fanns en dopfunt av täljsten, sannolikt från 1250-talet, och införskaffad då gamla stav/missions/gårdskyrkan blev sockenkyrka ca 1250. Vi kan räkna med att första stavkyrkan blev byggd på 1100-talet. Ovannämnda dopfunt finns ej kvar, utan förstördes sannolikt i branden, liksom den påviska altartavlan ( altarskåpet).
Ämtervik var EN gård från begynnelsen. Gravrösen från bronsålder,torvade högar från järn-och vikingatid, alldeles bredvid, talar sitt tydliga språk. Utmärkt, skyddad hamnplats i viken, där Ämtan rinner ut. I sanning en vikingagård, med handel, inte minst med Västergötland, och min tanke är att det kunde ge handelsfördelar (med både kronan och kyrkan) om man lät munkar uppföra en missionskyrka på gården. Den urgamla leden till lands gick -och går- rakt genom gården och helt nära stavkyrkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar