Nydala kloster i Skoga och leden dit

År 1286  testamentarar Margareta Joarsdotter Norör till Nydala kloster i Småland.
 1323 byter Lars i Silkesta (Ölme) bort fem löpbol i Hollerud ( Deje) mot Nore plus 28 mark penningar. ( Nydala får därmed laxrätt i Dejeforsen -)
1336: Lars Magnusson (Magnus Marinasons ätt) byter bort Visterud (Kvarntorp Forshaga)
 plus " Nore och Noreskog" mot gods i Skived.( Laxfiske bl a ) Han behåller dock kvarnen (vid nuvarande Kvarntorp).
Samma år byter han till sig Lithervik ( av Riseberga kloster).

Margareta Joarsdotter, var dotter till Johan "Värmske", vars sondotter, Ramborg Ingevaldsdotter, gifter sig med riddaren Folke Jonsson (Fånö ätten).

Nore och Noreskog avser Skoga och Skogaforsen. Än idag heter några ställen Nore i Skoga.
Fernow skriver på 1700-talet att Skoga hade varit en av de största gårdarna i Värmland, 3 1/2 mantal odlad jord. Det liknar mera ett litet fylke. Om nu Johan regerade där eller i närheten vet man inte, men han var mycket högättad, vilket vi ser av barnens giften. Margaretas mor hade tydligen enligt diplomet gift om sig med en Erengisle. Margareta var Ramborgs, g m Folke Jonsson, faster. När Ramborg skriver testamente 1328 ger hon en extra penning till klostret om de hämtar hennes lik " om hon skulle dö i Värmland".

På kartan nedan (Hermelins Värmlandskarta 1700-talet) ser vi den urgamla leden från  nuvarande Ö Lövåsen, över Hinnershöjda. Den kommer ner vid Munkeberg i Skoga. Två Rasta- torp finns efter leden. Denna led gick eller red både handelsmän och sedan pilgrimer som ville t ex från Strand i Lysvik till Klarälvdalen. Detta var den enda led som fanns österut till Klarälvdalen norr om Ås i Östra Ämtervik. Stigen blev såsmåningom såpass iordninggjord att den under 1600-talet kunde fungera i det gästgiveriväsende som då uppstod. En gästgivargård fanns då i Östra Lövåsen och en i Skoga. Den ännu idag levande Skoga marknaden torde ha mycket gamla anor, inte minst tack vare den gamla leden.
Vi får räkna med att många som skulle till (eller från) Skoga först nyttjat sig av Fryksdalsleden och troligen Fryken.

Folke Jonsson, riddare något av åren 1298 —1305, och Svenskt riksråd, död troligen 1313. Son till Johan Karlsson (Fånöätten) och Ragnhild Erlandsdotter (Finstaätten). (Ragnhild sålde gården Finsta till sin kusin Birger Persson, Upplands lagman och far till Heliga Birgitta)

Enligt Erikskrönikan fick Folke Jonsson berätta för marsken Tyrgils Knutsson att han skulle avrättas, och Folke Jonsson nämns den 9 februari 1306 som sigillvittne i marskens testamente.

År 1312 tillhörde han Birger Magnussons råd.( Wikipedia)