söndag 28 maj 2017

Från Björke och Strand till Skoga







Det vi idag kallar Fryksdalsleden var huvudleden mellan Kil-Torsby och Röjdådalen, för den som färdades på land. Det fanns en, säger en stig eller led. Att tala om väg kan man nog inte göra förrän skjutsväsendet kom igång på 1650 talets mitt. Före 1600-talet gick ej att färdas med vagn eller kärra, därav också att dessa fordon inte dök upp förrän på 1600-talets början i Fryksdalen. Det var alltjämt att färdas gående eller ridande under sommarhalvåret och med släde när det fanns snö eller mark eller sjö var frusen. Skjutsboställen och postboställen uppkom på 1600-talet, dess innehavare var skattebefriade och ämbetet gick i arv-

Vi har sett att det fanns två tvärvägar österut - en från Strand i nuvarande Lysvik socken,  (tidgare tillhörande Björke) till Skoga över Hinnershöjda, samt en från Björke sammanfallande med nämnda väg vid nuvarande Östra Lövåsenoch vidare över Hinnershöjda. Detta var en urgammal färdväg och handelsled till Klarälvdalen, som på 1600- talet upphöjdes till skjutsväg med gästgiveri och skjutshåll i Lövåsen och Norra Skoga.

I ett brev, 14 maj 1286, skänker dottern till Johan Värmske, Norör, till Nydala kloster i Småland. Nore omfattade det som i dag är Norra och Södra Skoga, Skogaforsarna och laxfisket där. Platsen heter än i dag Nore. Nore räknades på sin tid till 3 1/2 mantal, ett mycket stort område.

Vi måste räkna med att med  Nydala hade en besättning av munkar och lekmän som skötte fiske, beredningen, transporter söderut och mycket annat dagligt arbete, Säkert stannade en del kvar vintertid i Nore. Det är ganska märkligt att Skoga, som ( idag ) ligger helt vid sidan om, i Ekshäradsocken, blev ett centra för handel, marknad och skjuts/gästgiveri. Man hade förväntat att Grinnemo, där kyrkan ligger, skulle haft det. Men saken var den att "stora vägen" söderifrån, från Bogerud ,gick över älven till just Skoga, och därifrån på östsidan Busjön och norrut till Hara. Grinnemo var ej viktigt av ålder. Men i Skoga kom vägen ner från Fryksdalen, där fanns handelsleden, som utgick från vår Fryksdalsled. Marknad och handel har säkert funnits i Nore / Skoga sedan urminnes tid.


fredag 26 maj 2017

Mellan Fryksdal och Klarälvdal




           
                                           




Det är mellan hägg och syren i nådeåret 2017 e kr. Jag har gått omkring i trädgården på min gård Bjöketorp i Ivarsbjörke. Här finns en del rara medicinalväxter - och några vinbergssniglar.

Om vi går tillbaks 900 - år i tiden, till 1117, så var detta med största sannolikhet en rätt betydande sätter till godset Björke. Det är troligt att den gamla sätervägen hit då slutade här. Det fanns varken bebyggelse eller sätrar norr eller nordöst ut. Under de närmaste århundradena hände det att ytterligare två åboar i Björke fick sätrar ganska nära Björkesätern - eller sättra helt enkelt. Det var Sörgårdssäter och Granholmssätern. Dessa två kom att med tiden fungera som hemsätrar, bara några kilometer till " framgården" nere vid Björkans utlopp i Fryken. Det är troligt att dessa tre sättrar fanns före digerdödens utbrott 1350, det är inte troligt att den nyodling som skedde, gjordes då, utan på 1400-talets början. En återhämtning på alla sätt, även nyodling i trakten, skedde efter digerdöden och på 1500-talet skapade de långsätrar som finns på Ivarsbjörkes marker norrut, mot Pörtberg och Jangen.
Namnen upprepas: Granholmsättra, Sörgårdssättra och förnämligas Västgårdssättra som låg på Södra södra Björkes mark, det som sedemera blev Edsbjörke - Esbjörns Björke-.

För att ta sig från Björke till Klarälvdalen och Skoga och Skogaforsarna på 12-1300-talet fick man gå eller rida från Björkegodset, förbi Björketorp och sedan till det soom idag kallas Östra Lövåsen. Vägen - eller stigen förstås- fortsatte sedan över den vilda och besvärliga Hinnershöjda - Hindershöjden - innan man äntligen kom ner till Munkeberg i Norra Skoga och till de munkar från Nydala kloster i Småland som genom donation erhållit fisket, laxfisket, i näm da forsar. Vi talar om tiden 1230-1400 ungefär. Den salt-trade som fanns i Värmland till de stora laxforsarna kan vi nog inte riktigt föreställa oss idag. Det gick åt mycket stora mängder salt, vare sig laxen saltades, torkades, eller röktes så måste den behandlas med salt. Lax i beredd form skulle fraktas till kloster och andra ställen, det gick klövjeforor och där det kunde skeppas, t ex på Fryken och delar av klarälven gjordes det. Det behövdes tunnor och  fiskberedare, saltare, yrkesmän av olika slag.

Alltnog, en väg till Klarälvdalen gick över Björketorpet här. Och här har munkar och pilgrimer gått eller ridit i århundranden. Det var vid den här tiden på året som årets pilgrimsfärder började, i skapalsens sköna tid , i slutet av maj månad.