I den katolska världen i Europa finns efter gamla vägar små "helgonskåp" uppsatta. Jag har själv sett sådana i Italien, men även på Kreta t ex. Man kunde stanna vid detta vägmärke, be, tända ett ljus. En enklare variant var ett träkors. Men en böneplats var och är det.
Det finns flera intressanta sådana platser i Värmland, efter lederna. Med namnet Kors faktiskt. Som inte har uppkommit genom verbet korsa, utan som måste emanera ur ett kors. Från Risäter i Deje går en urgammal led. Den kallas- troligen utan att man vet varför - för Korsvägen. Följer man denna väg norrut, svänger den av mot sydändan av Visten, Vid Arnäs. Där finnes då en bergshöjd, som bär namnet Korsvägs höjden. Om man så fortsatt på den väg som fått namnet Korsvägen, så kommer man så småningom till Hedegården och norr om denna ett ställe, som - ja, heter just Korset.
Forskaren Arvid Ernvik tog detta med namn mycket seriöst. I Ambjörby, efter Klarälvsleden, finns Korsmon, eller på moderna kartor Krusmon. Ernvik anser att det varit platsen för just ett kors, som varit rest av pilgrimer, men naturligtvis borta ur mannaminnet. Men namnet från medeltiden finns kvar.
För Fryksdalsledens vid kommande har har vi i Nilsby, en udde som sticker ut i Nilsbysundet, norr om den gamla färjeplatsen och nuvarande landsvägsbro. Denna udde kallas på äldre kartor Korsudden. Jag är övertygad om att det inte har med korsandet av sundet att göra, och att udden därför fått sitt namn, det är sekundärt. Det primära är att det stått ett kors där, både för vägfarande och kanske i synnerhet sjöfarande pilgrimer. En plats för välsignelse och bön, precis som ännu idag i medelhavsländerna.
Vägen/leden från Deje förbi Korsvägshöjden och Vistens sydände kommer ut i Nilsby och ansluter till Fryksdalsleden. Denna urgamla led från Deje är utan tvekan också en forn-handels och pilgrimsled.
I västra Värmland finns efter Edskogsleden Korsbyn, Korsmon,Korset. Söder om Karlanda åter ett Korsbyn. Det råder väl ingen tvekan om att alla dessa Korsplatser har med pilgrimer att göra.
